Fabian – Kyrkovaktmästare

Fabian brukar sova på jobbet. Han jobbar han som kyrkovaktmästare och där passar han på att sova en hel del.

– Idag somnade jag till exempel sittande i en solstol på lunchen, berättar han.

Tidigare jobbade Fabian på budfirma.

– Då åkte jag till någon liten skogsväg, fällde ner sätet och så sov jag i bilen. Men så gjorde alla, det vet jag. Och ingen höll koll på hur länge man var borta. Man kunde sova ända tills chefen ringde i princip. Han var så himla snurrig så han hade ingen koll på vart man var. Jag såg andra kollegor som sov, som inte hade valt lika bra platser som jag. Men man skvallrade aldrig på arbetskamraterna. Men vi pratade heller aldrig om det med varandra, det var bara “på med skygglapparna”.

– Jag har aldrig blivit påkommen men en kollega till mig blev det. Han satt och sov i bilen inne i stan. Chefen åkte förbi och fick syn på honom. Stannade till och knackade på bilrutan. Han fick en tillsägelse men han kom nog undan rätt lätt för att han hade just då trassliga familjeförhållanden, låg i skilsmässa och käkade piller.

– Nu för tiden på mitt nya jobb så är det lite mer avancerat än det varit förut. Under vintersäsongen har vi en säng där man kan knoppa lite men på sommaren är det så många säsongarbetare så det kan man tyvärr inte göra då. Folk har helt enkelt koll på en och så jobbar man alltid två och två så det är lite svårare. Så nu får man ställa alarmet på mobilen på typ 20 minuter. Jag sover ofta i 20 minuters pass på våran stora toalett och har jackan som huvudkudde. Det är verkligen skitbra läge för att precis utanför toaletten finns ingången. Och man vaknar verkligen av att ytterdörren slår igen.

– Men vad fan, jobbar man kommunalt så bryr man sig inte om den ekonomiska aspekten. Nu förlorar jag ingenting, och med tanke på att jag är inne på en låst toalett så finns det ingen möjlighet att någon ska komma på mig. Om någon skulle säga “fan va länge du var inne på muggen” då är det bara att svara “jag var dålig i magen”. Om någon kom på mig så skulle de nog mest bli en kul grej, om det inte var chefen förstås. Det är inte direkt särskild hög arbetsmoral där jag jobbar.

– Mina kollegor är mästare på att smita från jobb. Och hitta på andra lättare saker och framförallt bara försvinna. De är dem superbra på. Jag är nyast så jag får göra mycket av all skit, men det får man ju ta. Jag menar de flesta har jobbat där mer än i 30 år. De går bara och väntar på pensionen.

Fabian tror att om man har ett skitjobb man inte bryr sig om så är det väldigt vanligt med dålig arbetsmoral. Ofta kanske man inte har planer på att jobba kvar en längre tid, och på så sätt är man inte rädd för att bli sparkad, och struntar då i att göra ett bra jobb. Men om man har haft ett jobb i flera år så är det annorlunda. Man vill inte göra ett dåligt jobb för man vill inte riskera att bli sparkad. Han berättar att det är annorlunda om man kommer till en arbetsplats där folk har jobbat i 30 år och alltid har haft en dålig arbetsmoral. Då blir det väldigt lätt att komma in i det själv. Han fortsätter:

– Min chef berättade att en gång på 80-talet, på den tiden då de flesta som jobbade där var fulla, så hade kyrkovaktmästaren satt igång klockan som är styrd med fjärrkontroll. Den hade då stått och ringt i fyra timmar! Alla letade efter honom och när de till sist hittade honom så var det i ett 30 cm brett utrymme mellan en trappa och en vägg, stående och sovandes. Antagligen hade han gått in och gömt sig, för att halsa en vinare eller något, och somnat där.

– Jag tror att 50% av alla som har möjlighet att sova på jobbet gör det. En kompis till mig som jobbade i en klädbutik brukade bädda med skinnjackor nere på lagret. Och så byggde han upp en mur av kartonger framför så att ingen såg. Det bästa vore om man var två. Om man har en polare på jobbet så kan man passa upp för varandra. Att sova i pass.